En cyklist som väger 84 kg ökar sin hastighet
Hjulviktens betydelse för medelhastigheten?
Lägesenergin får man tillbaks. Nåt annat hade varit ett förbrytelse mot fysikens lagar. dock man får inte tillbaks energin i form från fart tillräckligt för för att väga upp den långsamma klättringen! :)
Att pedalera uppför innebär alltid förluster som man inte får igen på väg ner. Ett exempel för för att illustrera:
Cyklisten cyklar tillsammans konstant effekt.
Luftmotståndskoeff*area: m^2
Rullmotståndskoeff:
Totalvikt: 80 kg
Snitteffekt: W
1. Platt mark, ingen bris, 20 km.
Snittfart: m/s, km/h
Totaltid: 33 min, 20 sek
2. Backigt, ingen vind, 10 km uppför med 5 procents lutning direkt följt från 10 km utför tillsammans med 5 procents lutning.
Uppför
Snittfart: m/s, km/h
Tid: 35 min, 43 sek
Utför
Snittfart: m/s, km/h
Tid: 10 min, 8 sek
Totaltid: 45 min, 51 sek
Det kostade alltså minuter extra för att cykla den backiga förruttnad i mitt exempel. Redan på vägen upp äger all tid som detta tog för plattcyklisten för att komma fram förbrukats. Man har alltså ingen chans a
Rörelsemängd
mask skrev :Hej jag behöver hjälp med denna frågan:
En cyklist väger 85 kg. Hur mycket ändras cyklistens rörelsemängd då hastigheten ökar från 18 km/h mot 36 km/h? Svara inom enheten kgm/s.
Hej.
Rörelsemängden brukar betecknas med symbolen p samt definieras som produkten från ett föremåls massa m och dess hastighet v (i meter per sekund), dvs p = m*v.
Denna uppgift behöver du faktiskt inte räkna så många på.
Det räcker att
1. Konstatera att hastigheten 36 km/h är dubbelt så massiv som hastigheten 18 km/h och att rörelsemängden därför är dubbelt så massiv vid den högre hastigheten.
2. Omvandla hastigheten 18 km/h till meter per kort tid. Fråga om du ej vet hur du bör göra det.
3. Beräkna rörelsemängden p1 vid den lägre hastigheten, uttryckt i kgm/s.
4. Eftersom rörelsemängden p2 blir dubbelt så stor nära den högre hastigheten, dvs p2 = 2*p1, därför är skillnaden i rörelsemängd p2 - p1 = 2*p1 - p1 = p1.