Behandling för kol
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) existerar en av våra största folksjukdomar. Antalet som drabbas i Sverige har dock minskat kraftigt de senaste åren till följd från minskad tobaksrökning och prevalensen beräknas nu till ca 7%.
Den kroniska obstruktiviteten, likt beror på en kombination av bronkiolit och emfysem, utvecklas smygande. Patienten upplever därför inte sina andningsproblem som så påtagliga för att de motiverar läkarkontakt förrän lungfunktionen är halverad alternativt ännu sämre. Underdiagnostiken från KOL är följaktligen stor.
Orsaker
Rökning - dominerande riskfaktor. minimalt 50 % av dem som röker utvecklar spirometriförändringar som vid KOL
Passiv rökning
Yrkesmässig exponering för luftvägsirriterande ämnen
Hereditet för obstruktiv lungsjukdom
Exponering på grund av gaser vid förbränning från biobränslen
Luftvägsinfektioner i barndomen
Bronkiell hyperreaktivitet
Atopi
Alfaantitrypsinbrist - kan leda mot emfysem, även hos personer som inte röker
Behandling
Läkemedelsverkets uppdaterade behandlingsrekommendationer för KOL innebär att flödesschemat inom föregående version (), har ersatts av en behandlingstrappa. Behandlingstrappan
(7)tar hänsyn till:
- exacerbationer
- symptombörda
- lungfunktion.
Syftet är för att ge möjlighet till individualiserad behandling samt att undvika såväl över- som undermedicinering.
De tre viktigaste hörnstenarna
(1)(7)vid behandling av KOL är:
- rökstopp
- fysisk träning/multidisciplinär rehabilitering
- läkemedelsbehandling.
Den absolut viktigaste åtgärden är rökstopp. Denna åtgärd har störst effekt samt betydelse över tid, samt har högsta prioritet inom Socialstyrelsens nationella riktlinjer från
(11). En uppdatering från nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levna